CTC 1
Den första riktig seriösa "stora" Teslaspolen började jag projektera 1995. Jag skissade först en tid och gjorde ritningar på hur den
skulle se ut och vilka värden den skulle ha. När ritningar m m så var klara var det dags att skaffa fram material. Det tog sin
lilla tid och själva bygget kom inte igång förrän 1996. Det första jag byggde ihop var själva basen för primär- och sekundärspole.
En enkel konstruktion i trä med fyra hjul. Eftersom jag bodde i lägenhet och endast hade tillgång till en verkstad sporadiskt
så drog själva byggandet tyvär ut på tiden. Något som var lite frustrerande i sig.
Nästa steg var transformatorbanken. Det blev sex serie- och parallellkopplade neontransformatorer. Varje transformator är på
4kV/45mA. Den slutliga specifikationen blev "en" transformator på 8kV/135mA. Lite låg spänning men det var vad som fanns till
hands just då.
Därefter konstruerades primärspolen. Det blev en inverterad kon med en lutning på 11 grader.
Nästa pryl att bygga var en saltvattenkondensator med ett antal flaskor i en större plastbalja. Tyvär så har jag inga bilder
på den och inte heller specarna. Saltvattenkondensatorns kapacitans blev iallafall för liten så jag tog ett snabbt beslut att bygga
några rullade Polyetenkondensatorer istället. Till höljet på dessa användes PVC-rör och ändkorkarna tillverkades av plexiglas.
Ugnsfolie införskaffades från mataffären och Polyetenplast köptes från en byggfirma. Se'n var det bara att rulla. När själva
kondensatorn var färdig och ihopmonterad var det så dags att fylla på olja. Eftersom jag hade kontakt med folk på Energiverket
i Ängelholm (där jag även använde verkstaden) så fick jag riktig transformatorolja till ändamålet.
En liten vacuumpump köptes via en annons jag såg i tidningen för 100:-. Oljan fylldes på med två små rör som jag hade monterat
i ovansidan på kondensatorn. En slang anslöts till pumpen och en slang anslöts till en flaska med olja. När det så var tillräckligt
undertryck så släpptes oljan på. När oljan var ett par centimeter över nivån på rullen så stoppade jag tillflödet från flaskan
med olja. Pumpen fick stå och gå ca 10 minuter till samtidigt som jag skakade och slog lite lätt på röret för att få ut ev
luftbubblor.
Kondensator nummer två tillverkades på samma vis.
Sekundärspolen lindade jag hemma i lägenheten enligt de specifikationer som jag hade räknat ut tidigare och lindningen förseglades
med Polyuretanlim. Toroiden tillverkades av flexrör som man har i marken belagd med remsor av aluminiumfolie. Det svarta som går runt
toroiden är konduktiv vulktejp för att få bra kontakt mellan remsorna. Distansen mellan sekundärspolen och toroiden är en isolator som
låg och skräpade på "varrked" (inhemskt namn energiverket).
Spole CTC 1 eller Manta som jag kallade den då gick igenom flera olika ombyggnadsfaser. Fler transformatorer, högre spänningar, diverse
modifikationer med kondensatorerna och annat smått och gott resulterade att jag till slut fick ut gnistor på ca 1½ meter vilket inte är
så illa pinkat med ca 1,4kW ineffekt.
Bilderna här till höger visar de första resultaten med en inte så bra avstämd spole. Ca 1080W ineffekt. Kondensatorerna hade för låg
kapacitans och primärspolen skulle haft fler varv. Detta rättades till senare.
CTC 1 självdog tyvär när jag skulle visa den på en firmafest. Några gruskorn hade fastnat på sekundärspolen och resulterade i överslag
mellan varven när jag testkörde den. Och jag som trodde att jag hade ett rent baksäte på bilen.....
Jag hann dock visa upp den för ett flertal personer och bl a på min gamla gymnasieskola för ca 150 elever och ett antal lärare innan den
gick i graven. Jag lyckade t o m skrämma upp två lärare lite grann första gången jag testkörde den på skolan. Minns ni Tibemo och Robban? :-)
Storleksmässigt så klassas denna som en mellan till stor Teslaspole.
|
