Olika typer av kondensatorer
Kondensatorer finns i alla möjliga storlekar och varianter. Till en Teslaspole behövs det dock kondensatorer
som klarar kraftiga urladdningar, i princip kortslutning, upprepade gånger per sekund. Inte nog med det, de skall även klara
de väldigt höga spänningar som finns på primärsidan. Allt från ett par tusen volt upp till ett tiotal kV. Det enda positiva i
det hela är att vi inte behöver så stora kapacitancer, från ett par nF upp till ca 200nF allt beroende på hur stor spole vi
bygger.
Man brukar säga att den behandling en kondensator får uppleva i en Teslaspole är den värsta man kan utsätta den för. Vi
kan därför inte använda vilka som helst. Här nedan följer en översikt av de som har använts och de som används idag.
Kondensatorer som inte är lämpliga
- Elektrolytkondensatorer - Generellt kan man säga att elektrolytkondensatorer inte är användbara. De har för
låg spänningstålighet, för låg repetitionshastighet, dålig pulstålighet och är nästan alltid polariserade. Även om du
skulle hitta bipolära varianter så är dessa inte lämpliga. Många tänker kanske i första hand på fotoblixtkondensatorer
men de fungar inte till Teslaspolar.
Keramiska skivkondensatorer - Har för låg kapacitans och blir ohyggligt varma varpå de spricker.
Ryska kondensatorer - Jag har inget emot Ryssland men deras kondensatorer är inte av bra kvalité. Undvik!
Leyden Jar
- Detta är den första praktiska kondensatorn som tillverkades. Den uppfanns 1745 av Holländaren Pieter van Musschenbroek (1700–1748).
Det är en glasburk som är klädd med metallfolie på utsidan och insidan. Glaset däremellan bildar dielektrikumet, det
som håller själva laddningen. Denna användes en bra bit in på 1900-talet och man får väl säga att med tanke på när den
uppfanns så har den stått sig väl, över 150 år! Detta var den typ som Tesla bl a använde sig av. Han använde dock varianter där
hela burken var nersänkt i olja för att de skulle klara högre spänningar och minimera koronaläckage.
Glasskivekondensator
- Konstruktionen är lite annorlunda men är ju egentligen en variant på ovanstående. Istället för en burk så använde man skivor
av glas med metallfolie emellan. Fördelen med denna är att man kan få högre kapacitans men på mindre yta. Kondensatorn blir också
ganska kompakt och tar upp mindre plats.Tesla utnyttjade också denna modell, även då nersänkt i olja.
SW caps, Saltvattenkondensator
- Denna typ konstrueras och används faktiskt än idag av en del nybörjare. Varför? Den är väldigt enkel och billig att bygga och
materialet har de flesta redan hemma. En balja, några flaskor, kopplingstråd, saltvatten och lite olja. Jag har själv byggt ett par
av denna modell och de fungerar helt ok. Nackdelen är att man behöver en hel del flaskor för att komma upp i högre kapacitanser.
Både glas och PET-flaskor går bra att använda.
Vattennivån i baljan/hinken skall vara densamma som i flaskorna och mättad med salt. Kopplingstrådar stoppas ner i flaskorna precis som på bilden(seriekoppling
eller parallellkoppling beroende på spänning och kapacitans du är ute efter). Häll sedan lite olja i varje flaska för att minimera koronaläckage, ca 2cm räcker.
Häll även lite olja på vattnet utanför flaskorna.
Rullad polyetenkondensator (eller polypropylen)
- En trevlig variant men inte så rolig att tillverka. Fördelen är billig, relativt bra kapacitans och har bra spänningstålighet.
Ett sätt är att rulla ihop två lager aluminiumfolie med ett eller flera lager polyetenfilm emellan. Ju fler lager plast desto bättre
spänningstålighet men något lägre kapacitans. Ett annat alternativ är att göra ark och lägga varannat ark plast, varannat ark folie tills
man är nöjd. Man kopplar sen lämpligtvis in de två folielagerna i sidorna eller toppen med två polskruvar eller liknande.
Man suger sedan in olja med hjälp av en vacuumpump. Oljenivån skall vara några centimeter ovanför rullen/arken med film och folie. Den på bilden
till höger är en av mina(rullad variant i PVC-rör) och den klarade galant 10kV och hade en kapacitans på ca 20nF.
Doorknob capacitor
- En kommersiellt tillverkad kondensator. Den finns i olika spänningståligheter, från några hundra volt upp till ett antal tiotusental kV.
Bra ställen att leta efter dessa är i gamla radiosändare, LASER-nätdelar, Röntgenutrustning m m. Fungerar alldeles utmärkt till små och mellanstora
Teslaspolar. De har dock inte så hög kapacitans var för sig så man får parallellkoppla ett antal för att komma upp i högre kapacitanser.
Undvik dock de Rysk-tillverkade varianterna. De håller inte samma kvalité som övriga tillverkares. Bilden till höger(den gröna kondensatorn)
illustrerar vad som hände med en av de jag hade köpt efter några sekunders drift.
MMC (Multiple Mini Capacitor), MMC kondensator
- Den absolut populäraste typen av kondensator till Teslaspolar nuförtiden. Man serie och parallellkopplar flera mindre kondensatorer tills
man har kommit upp i rätt spänningstålighet och rätt kapacitans. Den enda egentliga nackdelen med denna är att om du skall ha en stor kondensator
som klarar hög spänning så kostar det en del. Men de positiva egenskaperna överväger helt klart de negativa. Fördelen med denna variant är att den
blir kompakt, mycket driftsäker och enkel att reparera. Dessutom är dessa kondensatorer konstruerade för att arbeta i pulsade kretsar.
Det är nästan alltid bara en kondensator som går sönder. Skulle det hända så behöver du bara byta ut en individuell kondensator och det är en
liten kostnad. De är konstruerade så att de självläker om det skulle ske ett överslag inne i kondensatorn så man kan oftast köra vidare utan problem.
Har du en något så när budget så rekommenderar jag onekligen denna variant. Kondensatorer som har visat sig driftsäkra respektive dåliga till
Teslaspolar finns att läsa här.
Jag själv använder ingen av de som står i listan eftersom de flesta inte går att
köpa här i Sverige. Jag har provat ut en modell som har fungerat bra för mig. Det är en metalliserad filmkondensator, vilka inte är rekommenderade av
listan men de har faktiskt fungerat perfekt. Tillverkaren är Evox Rifa, PHE 450 och finns att köpa hos ELFA. Det är de blå kondensatorerna
till höger.
Pulskondensatorer, sändarkondensatorer
- Kan du få tag på dessa till ett överkomligt pris så är det bara att gratulera. De finns också i olika modeller men det bästa med dessa
är att de är konstruerade för att arbeta i pulsade högspänningskretsar och har oftast hög kapacitans. Oljefyllda varianter är de vanligaste men det finns även torra
typer. De allra bästa pulskondensatorerna är de som har ett dielektrikum av glimmer(mica på Eng.). De har nämligen låga förluster vid höga frekvenser.
Dessa typer(glimmerkondensatorer) kallas för "transmitting capacitor"(sändarkondensator) och finns som namnet anger oftast i radiosändare.
Ställen man kan finna dessa störrer pulskondensatorer är på samma ställen som 'doorknob'-kondensatorer.
|